föräldrafritt

Jag ser någon dansa till balkanmusik i ett blinkande rum. Gröna slingor över dansgolvet, människor överallt, jag har tagit av mig skorna. Alla smakar salt. Dragspelet har slutat ljuda i korridorerna. Kolfläckar på mina händer, öl i hörnen. Tårar har tappat sin form, mina armar formar sorgen när vi drar runt och letar efter mer musik.

När jag går hem och stödjer den sammetsklädde på mina armar tänker jag på dig och jag slår igen öronen med musik jag vet berör dig.
Jag saknar dig.
Jag känner mig ledsen.
Jag har aldrig varit såhär lycklig.