.l.

19/7-17

Inside, there is no entropy.
There is no balancing of emotion, nor energy.
How my skin is able to contain it all.
How my mind is able to function at all is miraculous enough.
From now on, every little thing is property of this here book.
Everyemotion is to be reined and controlled until these pages are available.

Imagine isolation.
Imagine the reduction of everything sweet and tender.
There is no such thing as friendship, or partnership, amongst junkies.
Apparently, I am addicted to oxytocin and dopamine.
They all found drugs less sentient than I did.

Art Deco

Bränner salvia och en profil i art deco pratar om revolutionen. Jag är inkapslad i mitt ägg igen. Ensam med filosofier och idéer runt och om jaget och identiteten. Är en prostituerad. Betala mig i sällsynta ögonblick av äkta ömhet så ska jag lyssna. Smeka. Ta hand om. Jag ska laga din mat och stryka ditt hår och dina skjortor. Laga ditt hjärta och dina kläder.

25

står och faller med klockslaget 25.

Put on some dry clothes and play with us

Alabasterfötter

Gör det jag inte trodde att jag skulle. Eller det jag trodde att jag skulle men till sist försökte värja för. Dricker dessertvin ur flaska i sammetssoffan. Salongs vid 19. Ingen skräpkultur tar mina ögon in. Lyssnar på musik. Skriver några rader poetry. Spiller oljefärg på sammetssoffan. Ser solen lysa på gula träfasader utanför vardagsrummets fönster. Där ute har folk aktiva liv.

Gör det jag inte trodde att jag skulle. Eller det jag trodde att jag skulle men till sist försökte värja för. Röker in min lägenhet. Hittar nya kreativa sätt att förstöra känslan på. Slår bakhuvudet i bordshörnet, men ingen ser skillnad på blod i parketten och oljefärg i soffan. Pressar ner svarta tangenterna och försöker smittas av det spetsiga ljudet. Fingrarna i halsen. Ett gratis sätt att bli hög.

Gör det jag inte trodde att jag skulle. Eller det jag trodde att jag skulle men till sist försökte värja för.
Tömmer kylen ner i soporna. Läser ingen nutida litteratur. Lägenheten luktar vaniljrökelse. Alla mina kompisar blir höga, men de är inte fattiga. Dricker kamomillte, men ingen annan känner skillnaden på saltsyra och kamomill.

Gör det jag inte trodde att jag skulle. Eller det jag trodde att jag skulle men till sist försökte värja för.
Tänder extra rökelser. Väntar in mörkret. Solen går ner för mig, som den gjort för dig. Köper kronljus på kvartersbutiken. Halkar på isen men ramlar inte. Pressar ner fingrarna i päls och försöker smittas av den varma pulserande känslan. Men inga fingrar vet någon skillnad på djurpäls och svalg.

Take my lips, I wanna lose them

Lyssnar på Sinatra och har ont i magen. Den mest deprimerande aha-upplevelsen jag någonsin hade smärtar mig fortfarande, 7 år senare.

Jag har aldrig blivit förälskad i någon som verkligen vill veta. De ställer frågor, men när de ser det bottenlösa mörkret som genomsyrar allt jag har att ge, drar de sig tillbaka och vill inte veta mer. Min intelligens är en så >HIMLA< bra "sak", så länge jag inte går över deras nivå, eller sjunker för djupt ner i de ämnen de vill diskutera.

Jag saknar intellektuell stimulans på en daglig nivå. Det starkaste uttrycket för det är de få stunder jag får träffa/prata med L eller H eller F, och jag känner mig HÖG på de små samtal/den lilla tid vi har tillsammans. Jag kan leva en månad på de få tillfällena, men därefter känner jag hur hjärnan förtvinar av avsaknaden av samtalspartners.

Det värsta är att jag tror att egentligen inte är kräsen eller elitistisk. Jag vill bara ha saker som är svåra att ge andra. Jag saknar att bli lyssnad på, och att verkligen få lyssna på någon som verkligen berättar om saker, som verkligen vill diskutera saker. Jag saknar intimitet. Som sex med munnen. Men utan könsorgan.

Det är därför jag fortfarande skriver på en skitig blogg på blogspot. Ni är ett antal skuggor som flämtar förbi och läser och då känner jag mig lyssnad på. Ni kommenterar inte och till skillnad från andra som skriver såhär, tycker jag att det är skönt. Jag tycker om skuggor och substanslösa saker som flimrar förbi. Jag känner mig stimulerad av det underliga förhållande jag har med er som läser fast jag inte vet vilka vissa av er är. Ni är drivande ved i internetfloden men fastnar här ibland.

Jag är förälskad i er på ett sätt. Försvinn inte, snälla.

10 frågor

1. En bild på dig själv som du tycker mycket om.

Finns ingen

2. Vilka är dina bästa turist-tips i din stad?

Landströms för middag, Bishops för en öl (23årsgräns), Hundspann på vinter, fjällvandra till rattekk, Abisko, trollsjön, pidjas.... ja fjällvandra, annars är inget så spektakulärt.

3. Vilken drink ska man bjuda dig på?

GT, älskar white russian men försöker vara *-,;vegaaan;,-*

4. Hur var du när du va 15? 

Läste typ 80 böcker om året jag var femton. Tränade som en psyksjuk. Skrev mycket och tänkte att jag var speciell.

5. Vad gör du på lördagar?

Olika. Såklart. Igår åt jag plommon och klappade min kompis hund i min kompis soffa.

6. Hur skulle du vilja bo?

I min nya lägenhet. Yääää. Ska måla badrummet pastellrosa och tapetsera vardagsrummet mörkrött. Vill bo som paret i Survive Style 5+. Finaste intredningsfilmen.

7. Ett recept som du lagar ofta.

Krossade tomater på 100 olika sätt.

8. Vilken är din favoritsvordom?

Helvete, den ligger så bra i munnen. Har sagt fitta mkt men försöker sluta för vill använde det ordet på andra sätt i huvudsak.

9. Vilka är dina guilty pleasures?

Om det är saker man njuter av och känner skuld för att man njuter av - Jag saknar blodigt kött. Jag saknar Marabou choklad. Jag saknar gräs. Jag saknar att göra folk förälskade :(

10. Vill du rekommendera dina läsare något? 

Hade det här inlägget i utkast och trodde först att alla svar var saker jag själv skrivit, och skämdes för att jag var töntig. Kom sedan på att jag bara inte raderat förra personens svar *puh*. Jag rekommenderar den koreanska filmindustrin och att sluta knarka.

väteperoxid

sitter med blekning i håret och plastfolie runt skallen. läser sylvia och hör människor sova högljutt i de andra rummen. dricker energidryck och te och tecknar av mina instrument. ibland glömmer jag ensamheten, trots att det sitter fast inuti mig. den underlättar för entropi. för utjämning av allt.

ensamhet på stranden

ljud uppstår och förloras och det mesta sparar jag inte på. kommer jag minnas hur min pappas snarkningar låter genom två trädörrar? hur obehagligt snön knastrar när det inte finns fukt kvar i den -       när allt är stelfruset. till skillnad från visuella intryck kan jag se hur saker gradvis förändras. ljud bara uppstår. och förloras. och är en chock varje gång det uppstår och ett litet trauma varje gång det förloras igen. jag minns linas kvävda skratt och kopplar den till hur hennes fingrar doftar. som ett barn på något sätt, som en lolita. hur joels osäkra stavelser smög ut från hans mun när han inte förstod något jag sade. hur björn slog med sina nävar mot golvet när han inte ville flytta.
jag har inte sparat något. alla övergångar och skiftningar är försvunna.

-mov

STITCHES IN THE WOUND YOU MADE

IT IS FUNNY BECAUSE

STITCHES WILL ALSO LEAVE SCARS

drar mig ur

drar mig ur ådrorna.
drar mig ur åldern.
slingrar mig bort, bakåt.
tills det som var allt blir mindre och mindre.
tills jag är omgiven av mörker och tomhet.
alla ord jag läst känns överflödiga.
allt som hade ett yttre känns förkastligt.
det finns ett litet liv inuti som vill dra sig bort.
dra sig ur.
ur magsäckar och lungor.
ur värme och friktion.
som blir äcklad av allt som växer och förstörs.
allt som ruttnar, andas.
drar mig ur myllan av ljud och syner.
de torra flisorna som jag andats in i över ett år.
drar mig ur.
försvinner bort.
tills jag är omgiven av mörker och tomhet.

hang all the furniture above the glass.

bosätter mig i mörkret nu.
kör över isvägar förbi attjasjokk,
stjärnhimlar,
trumpeter.
hundarnas upphetsade flätningar i baksätena.
skogen. skogen föralltid.
nabokov och dina lockar.
lockar man kan klättra i,
klämta i,
försvinna spårlöst i.
bosätta sig i.

bästa musikvideon of all times

honesty to clusterfuck

i was so close to taking your hand, to telling you "vänta". to kissing you,

                                      before you could walk away from me. i was so close to go from clusterfuck to honesty and then right back to clusterfuck.

                                      i threw up behind a white public building and you walked by, (i periferin, i drömmen, i lämna mig föralltid). you don't know it, but you've educated me. you told me things nobody else would tell. you gave way to ways nobody else would take. and like the second most educating thing in my life, school, you gave me terrible head aches. the migraines would pulsate through my body. everything would hurt me. the light (your laugh). the colors (your intensive eyes locked on mine). the voices of strangers (that you don't do drugs). the voices of friends (bob dylan).

                                      still lost and still a clusterfuck. never went as far as honesty.

en klassiker

när vi tränger ihop oss i din våningssäng en natt går den sönder. plankor lossnar under madrassen.
i din gamla våningssäng konstruerad för barn klockan två på natten. din kudde är jämt fuktig av dina tårar. som om örngottet bara nästan hann torka innan jag kom.

förtärs i den här lägenheten

blönd önnöt

klär mig som en mamasan, sminkar mig som queen b, stickar en som grandma, ritar som en gud, fantiserar som en mentalsjuk, kräks som en magsjuk, blank som en fosterhjärna.

låtlista part 2

1. Jedi Min Tricks - Heavy Metal Kings 

2. Marcus Berg och Svartrot - Kär-lek 

3. Eels - Fresh Blood 

4. Wilco - Heavy Metal Drummer 

5. My Morning Jacket - Touch Me I'm Going To Scream, Part 2